Det kanske var det trots allt?
Sanna trodde det, och nu när jag läser om det så kanske det stämmer?
Men sitter paniken kvar i kroppen på mig om jag läser förklaringen på Wikipedia och börjar nästan gråta igen för att det är obehagligt att läsa? Eller för att man lixom känner sig träffad?
För när jag läste det där minns jag helt plötsligt varför jag vände till köket efter att jag var påväg mot toaletten.
Jag stannade framför hallspegeln för att se om jag var vit i ansiktet då det kändes som att allt blod lixom försvann från ansiktet. Sedan gick jag till köket i panik och drack vatten och det var vid kranen min hörsel försvann..
Men panikångest kan man tydligen lida av? Att man har det jämt/ofta? Som en depression eller ångest?
Ja, ni hör ju! Jag kan inte släppa den här skiten!
“Det kan ta väldigt lång tid att verkligen förstå att det är panikångest och att det är den egna kroppen som spelar en ett spel.” no shit?! Citat från förklaringen på Wikipedia.
Nej, tror jag ska gå och lägga mig och vila en stund faktiskt. Försöka sova bort dessa jobbiga känslor som sitter kvar.
Nåja, vi kan ju bara hoppas att någon annan oxå kanske lär sig mer om detta nu när jag skrivit lite. För jag hade ingen aning om vad panikångest verkligen var..
“Återkommande attacker av stark och plötslig rädsla i kombination med kroppslig symtom brukar kallas panikattacker. Här följer vanliga symtom som upplevs vid panikattacker:”
Ansträngd andhämtning
Yrsel, ostadighetskänsla
Hjärtklappning
Smärtor eller obehag i bröstet
Darrningar, skakningar
Svettningar
Kvävningskänslor
Illamående eller magbesvär
Overklighetskänsla
Stickningar i händer och fötter
Värmevallningar eller frysningar
Rädsla att dö
Rädsla att bli tokig eller att göra något okontrollerat
De i fet text kände jag.
Och det kanske bara var så att jag helt enkelt blev rädd och fick ångest av det där jävla klippet jag såg? “Stark och plötslig rädsla”?
Nu går jag och vilar. Jag tänker alldeles för mycket känner jag nu.